Är det bara jag eller drömde vi alla om "riddaren på den vita hästen" när vi var små tjejer? Den snygga killen som skulle komma och rädda oss ur alla situationer.
Min idé om snygging va första gången jag sett Patrick Swayze i "Dirty Dancing". Jag är tänd på killar som kan dansa så för mig var det givet att det skulle bli han, men wow han va snygg.
I fantasins värld kom han ridande och räddade mig.
Jag hittade min riddare tillslut. Han har ingen häst, jag ska vara glad om han vet hur en häst ser ut, men han har däremot körkort. Det har räddat mig extremt många gånger, för allvarligt rida från sollentuna till sumpan då snackar vi lite längre tidsaspekt än att ta bilen.
Han kan inte dansa, hans idé om att dansa är "pekfinger dansen" gunga i takt med musik knyt näven men ut med pekfingrarna och vifta för ditt liv.
Han är ingen Patrick Swayze från 80- talet heller, tacka gudarna för det för den frisyren och den jackan skulle se rätt dumt idag!
Men han är min riddare. Min hjälte. Han hjälper mig när jag behöver det kanske inte undan drakar och monster, men från bråk med kompisar och jobbiga saker.
Han kan inte dansa men han kan hålla takten och han får mig att skratta och känna mig lycklig när han ger sig ut på dansgolvet med mig.
Jag gav inte upp drömmen om riddaren på den vita hästen, jag hittade bara en bild av hur den moderna riddaren ser ut i mina ögon!
Mjukis byxor istället för rustning, Audi istället för häst. Mobiltelefon istället för svärd så jag kan alltid kan nå honom. Framför allt har han ett stort hjärta och han är min alldeles egna riddare!
Min idé om snygging va första gången jag sett Patrick Swayze i "Dirty Dancing". Jag är tänd på killar som kan dansa så för mig var det givet att det skulle bli han, men wow han va snygg.
I fantasins värld kom han ridande och räddade mig.
Jag hittade min riddare tillslut. Han har ingen häst, jag ska vara glad om han vet hur en häst ser ut, men han har däremot körkort. Det har räddat mig extremt många gånger, för allvarligt rida från sollentuna till sumpan då snackar vi lite längre tidsaspekt än att ta bilen.
Han kan inte dansa, hans idé om att dansa är "pekfinger dansen" gunga i takt med musik knyt näven men ut med pekfingrarna och vifta för ditt liv.
Han är ingen Patrick Swayze från 80- talet heller, tacka gudarna för det för den frisyren och den jackan skulle se rätt dumt idag!
Men han är min riddare. Min hjälte. Han hjälper mig när jag behöver det kanske inte undan drakar och monster, men från bråk med kompisar och jobbiga saker.
Han kan inte dansa men han kan hålla takten och han får mig att skratta och känna mig lycklig när han ger sig ut på dansgolvet med mig.
Jag gav inte upp drömmen om riddaren på den vita hästen, jag hittade bara en bild av hur den moderna riddaren ser ut i mina ögon!
Mjukis byxor istället för rustning, Audi istället för häst. Mobiltelefon istället för svärd så jag kan alltid kan nå honom. Framför allt har han ett stort hjärta och han är min alldeles egna riddare!
